Igår var vi på kalas och firade fina Elly.
Ännu en superstark tjej.
Det Elin och Elly delar kommer vi vuxna aldrig förstå.
Känslan av att vara barn i cancerns värld.

Men där står dom.
Som vilka busungar som helst.
Som vilka blyga 4-åringar som helst.
Inget vittnar om den hårda kamp dom varit genom och som Elly fortfarande befinner sig i.
Allt vi ser.
Allt vi hör.
Är två tokiga ungar med spring i benen.
Är två livfulla ungar med livets gnista glimmande i ögonen.
Är två fantastiska trollungar som förstår varandra på djupet.

Grattis Elly! Du fantastiska lilla prinsessa! Ta för dig av dagarna och stunderna! Dom är dina! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...