Leva med Leukemi

Direktlänk till inlägg 10 april 2016

Strax under ytan.

Av Cecilia - 10 april 2016 11:04

Tänk dig livet, som ett öppet hav.

Alla följer vågorna.
Strömmarna.
Alla har flytväst.
Med nackstöd.
En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.
 
Vågorna vaggar dig.
Vattnet bär dig.
 
Det händer, 
att vågorna sköljer över dig.
Det händer,
att du får kallsupar.
 
Det händer.
 
Några dras ner under ytan.
Ner i djupet.
 
Utan flytväst.
 
Jag sjönk.
Jag trampade vatten.
Slog med armar och ben.
Kämpade för att hålla mig så nära ytan jag bara kunde.
Många gånger gav jag upp.
Tillät mig sjunka.
 
Plötsligt kom jag på.
Jag måste upp.
Upp!
 
Avgrunden fanns under mig.
Ytan, någonstans ovanför.
 
Efter barncancern får man inte tillbaka sin flytväst.
Du tilldelas en snorkel.
Du är precis under ytan.
Du ser och du känner solens strålar.
Du får luft.
Men du är kvar, under ytan.
 
Du lever.
Ditt barn lever.
Eller inte.
Du har din snorkel.
 
Du lär dig uppskatta det du ser.
Det du har.
Utifrån ditt nya perspektiv.
Där, under ytan.
 
Dom med flytvästarna.
Luftmadrasserna.
Dom ser dig.
”Nu är ju allt bra igen!”
 
Men jag kommer aldrig mer betrakta havet, livet, 
från er synvinkel igen, över ytan.
 
Jag snorklar.
 
Strax under ytan.
 
 
Ingen bild

Lena Sjöstedt

10 april 2016 20:59

Jag älskar dig Cecilia ...

Cecilia

13 april 2016 14:53

Men åh Lena! Kärlek till dig med!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cecilia - 13 juni 2016 11:48

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Av Cecilia - 27 december 2015 11:59

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

Av Cecilia - 17 december 2015 07:03

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

Av Cecilia - 14 december 2015 19:47


I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...

Av Cecilia - 20 november 2015 12:06

2015. Jag känner mig färdig med det här året nu. Väldigt färdig. Sedan februari 2013 har vi på något märkligt vis levt i 2015. Året då Elins behandling skulle vara färdig. Året då Elin blev färdigbehandlad.   2015. 2015. 2015. Som en hägring...

Skapa flashcards