Blommorna i vårt hem skvallrar om hur vi vuxna mår.
Det är en väldigt tydlig måttstock här hemma.
Blommor är viktigt men jag har definitivt inga gröna fingrar.
Jag är bättre på att skapa kompostmaterial än välmående blommor.
Att ha gröna växter kräver alltså en del vilja, energi och uppmärksamhet från mig.
I januari mådde vi inte så bra.
Inte alls.
Nu känns det bättre.
Vill ni se beviset?
Här:

Stackarn tappade alla blad men nu kommer den igen.
Nu får växterna också lite uppmärksamhet.
Jag vill att alla våra blommor ska vara stora, fina och helt fantastiska.
Alltid.
Med start idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...