20.

När veckan är slut kommer Elin ha gjort sin tjugonde sövning.

20 gånger har vi då lämnat över vårt nedsövda barn i händerna på okända.

20 gånger kommer vi ha suttit på post-op och väntat på att få se henne slå upp sina stora blå.

Lika många gånger kommer vi ha hållt andan i det ögonblicket.

Snedtändning efter narkos eller inte?

Elins kropp har den 9 februari 2015 få ta emot 9 olika sorters cytostatika.

Under 2 års tid.

Någon i dropp.

Tabletter.

Direkt i lårmuskeln. Vaken. 15(!) tillfällen. (Vi har i efterhand fått veta att lugnande kan ges då detta är väldigt smärtsamt, men Elin har ALDRIG erbjudits det.)

Någon har gått in via ryggen/ryggmärgsvätskan.

Hon har fått 2 sorters kortison under någon längre och flera kortare tillfällen.

Kortison som förvrängt hela hennes personlighet.

Hur många gånger hon fått en nål satt i sin port a cath är fler än jag någonsin kunnat hålla reda på.

Sticken i fingrarna är oräkneliga.

Magmediciner har avlöst varandra, illasmakande ibland så många gånger som 5/dag.

Vi pratar om drycker på över 1 dl som måste ner.

Timmarna vi spenderat på sjukhuset är... för många.

Året då Elin var 2 år tills hon fyllde 3 är borta.

Vi fick aldrig uppleva hennes 2-års ålder så som den ska upplevas.

Ibland var hon sängliggande av biverkningar. 

Med morfin.

Med catapresan.

Vi har ifrågasatt.

Vi har studerat.

Vi har rättat.

Rättat deras misstag.

Rättat oss i ledet.

När veckan är slut kommer Elin ha gjort sin tjugonde sövning.

Än är vi inte färdiga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...