Leva med Leukemi

Direktlänk till inlägg 16 januari 2015

Elin, finaste Elin, älskade du!

Av Cecilia - 16 januari 2015 21:34


Den tyngsta stunden på dagen är när du somnat.

Då smyger jag fram till din säng.

Tittar.

Vågar känna.

Släpper loss tankarna.

River muren runt mina känslor.

Du har inte en aning om vilket krig du står i och du har inte en aning om vilken strid som du kanske kommer ställas inför.

Jag står där vid din säng.

Beundrar.

För Elin, vet du vad? Mamma beundrar dig mer än någon annan på jorden.

Jag är så stolt över den styrka du har inom dig.

Din beslutsamhet.

Din intelligens.

Jag ser på dina slutna ögon och fantasin skenar.

Tårarna rinner ner för mina kinder, för det är smärtsamma tankar som får luft under sina vingar.

Där och då, vid din säng får jag slag efter slag i magen av den maktlöshet jag står inför.

Jag, din mamma, kan inte beskydda dig.

Jag kan inte ta bort det onda som härjar i din kropp.

Jag kan bara hoppas. Önska. Be.


Varje kväll Elin, står jag där.

Jag är ledsen min älskade dotter, men jag kan inte beskydda dig mot allt ont.

Jag jagar bort monstren du säger finns under din säng.

Jag ger spökena namn och knasiga personligheter, gör dom ofarliga.

Men det som hotar ditt liv är jag maktlös inför.

Jag är ledsen Elin.

Så ledsen.


Den vackraste stunden på dagen är när du får dela din kudde med din lillebror.

Ni morgonmyser som du säger.

Kärleken lyser om er.

Jag skulle kunna se på er i timmar.

Dagar.

Ni är mitt syre.

Ni är solen som smeker mina kinder.

Ni är kraften som bär mig.

Du och din lillebror.

Ni är världen för mig.

Livet.


Men just när du somnat och jag vågar se på dig med hjärtat vidöppet gör det så fruktansvärt ont.

Så ont. 

Elin, älskade lilla vän... Mamma behöver dig.




 
 
Emelie

Emelie

16 januari 2015 22:58

Du skriver så fint, känner så väl igen det du beskriver. Gråter inte ofta längre, men nu gör jag. Våra tjejer som kämpar så tappert. Hoppas så mycket att allt bara blir bra på måndag. Lilla Elin, vi ber så mycket för dig. ❤️

http://prinsessanlouise.blogg.se

 
Ingen bild

Eva Kromnow

16 januari 2015 23:35

Cecilia dina ord så vackert! Kärleken till ens barn går inte att beskriva, men du satte vackra ord på den kärleken.
Kan inte skriva mer fortsätt kämpa! All styrka! ❤️

 
Ingen bild

Hannah Cole Tugendraich

13 mars 2015 09:28

Cecila, du skriver så vackert! Jag känner igen mig så väl i din text. Den där lilla stunden på kvällen när man sitter där med ett vidöppet hjärta och känner så mkt, så mkt tacksamhet och kärlek men också så mkt rädsla och ångest. Våra barn betyder allt!
Min dotter låg (Mars- Maj 2013)) på 64 samtidigt som Elin. Jag har ett klart minne av Elin en dag i köket när hon endast ville ha pannkakor som någon annan liten flicka åt. 😊
Sänder er och Elin styrka 💛 /Hannah (mamma till Tilda 2.5 år, Wilmstumör)

Cecilia

14 mars 2015 13:53

Hej! Tack!
Jag gissar att det blev ganska höga toner i köket då eftersom du minns det. :0D Jag minns själv knappt något från den första tiden. Man gick som i en dvala. Hur hittade du min blogg?

Hur är det med Tilda idag?

Kram till er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cecilia - 13 juni 2016 11:48

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Av Cecilia - 10 april 2016 11:04

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Av Cecilia - 27 december 2015 11:59

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

Av Cecilia - 17 december 2015 07:03

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

Av Cecilia - 14 december 2015 19:47


I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...

Ovido - Quiz & Flashcards