Leva med Leukemi

Direktlänk till inlägg 10 juli 2014

Sommaren bränner min själ.

Av Cecilia - 10 juli 2014 18:28

Sommaren utanför kokar.

Den värmer.
Den bränner.
 
Inomhus jobbar AC’n och fläktarna i symbios.
Dom hjälper en aning.
Dom hjälper mot den fysiska känslan av överhettning.
Dom hjälper däremot inte mot vetskapen om vad som pågår utanför.
Långa dagar vid havet.
Svalkande stunder i bassänger, pooler och sjöar.
Väskor som packas för ledighet långt bort eller en dag i avkopplingens tecken.
 
Elins värden är inte med oss.
Så den här sommaren är inte heller för oss.
Inte förra.
Inte den här.
 
Att bada i bassänger bland alla bakterier finns inte ens på vår tankekarta.
Inte havet heller.
Att gå i våta badkläder och leta snäckor med en gassande sol över huvudet…
är inte något för vår dotter.
Bakterier, bli kall, gassande sol. 
Fiender.
 
Varje bild på sociala medier påminner om det som inte är för oss.
Glada barn i vattenbrynen, på äventyr.
Lätt solbrända.
Varje dag berättar tidningarna för oss vad det är som pågår.
Badtemperaturer, värmerekord, årets glassar, årets badplats, flest soltimmar.
Vi deltar inte men kan ändå allt om det.
 
Förra sommaren var likadan.
Men ändå annorlunda.
Elin var 1 år yngre.
Ganska mycket svagare.
I år är förutsättningarna detsamma.
Men i år är hon medveten.
Något starkare.
Kroppen har anpassat sig efter sin svaghet.
Fortfarande ett barn med cancer.
Obefintligt immunförsvar.
Ett barn som vill delta i livet men som tvingas se på genom ett fönster.
 
Förbannade värden vänd!!
Låt mitt barn få vara barn.
Ge mig styrka att inte förbittras över det som, just nu, är för alla andra.
Sommaren.
Ledigheten.
Privilegiet att kunna delta.
Förmånen att få vara med.
Det självklara i friheten att faktiskt bara göra utan att tveka.
Utan att behöva fundera en extra gång på om det är värt 10 dagar på sjukan ifall kroppen inte klarar testet.
”Testet”, det som är någon annans självklarhet.
Att bada med andra barn och njuta av värmen.
 
Just nu hoppar vi det där testet.
Det är inte för oss.
För Elin.
 
När du känner för att gnälla. Fundera då en extra gång på vad andra, mot sin vilja, tvingades göra den dagen då du njöt i fulla drag av din ledighet, värmen och leken i vattnet.
Bland andra människor.
 
Nä, jag är inte bitter.
Än.
 
Bara ledsen för vad min dotter missar.
I år igen.
 
 
Ingen bild

Kristina

10 juli 2014 18:46

Vi är också delvis utelåsta från bad året efter behandling och definitivt från sol. Min son är den vitaste av dem alla. Kram och tankar till er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Cecilia - 13 juni 2016 11:48

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Av Cecilia - 10 april 2016 11:04

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Av Cecilia - 27 december 2015 11:59

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

Av Cecilia - 17 december 2015 07:03

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

Av Cecilia - 14 december 2015 19:47


I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...

Ovido - Quiz & Flashcards