Leva med Leukemi

Direktlänk till inlägg 9 december 2013

Vardagen i livet före.

Kommentera
Av Cecilia - 9 december 2013 20:15

Ta det där vanliga.

Känslan man har när klockan ringer måndag morgon.
Det är regn och snålblåst ute.
Man bara längtar efter att få ligga kvar i sängen.
Man tar sig upp.
Lyckas vakna någorlunda till liv.
Vaggas av en försenad buss.
När det är dags att åka hem från jobb är man slut.
Trött.
Då väntar alla kvällsbestyr.
Allt ska hinnas.
Bankas in på allt för få timmar.
Handla.
Matlagning.
Äta & plocka undan.
Tvätta en, helst 2, maskiner tvätt.
Lägga in det som redan torkat.
 
Ni vet, det där vanliga.
Det som de flesta kallar vardag.
 
När kvällen egentligen är slut.
Kroppen likaså.
Då ska barn badas.
Väskor packas.
Kläder tas fram.
Hjärnan somnar och autopiloten kopplas på.
Till sist får även kroppen vila.
Klockan ställs och morgonen efter börjar det om.
 
Vardagen.
Det vanliga livet.
Livet där man fasar för influensor.
Man är inte livrädd för dom.
Dagarna som man kan förutspå.
Inte till 100%, men till 80%.
Dagar som inte tvärvänder.
Dagar som bara är just dagar.
 
Grå.
Återkommande.
Uttröttande.
Tjatiga.
Alldeles underbara.
Fantastiska.
Så vansinnigt saknade.
 
Älskade liv, du blir aldrig dig likt igen.
Min syn på dig har för all framtid förändrats.
 
Fina, grå och isiga måndag morgon.
Vanliga, friska, vardags morgon.
Du kommer en dag ge mig grus i ögonen igen.
Du kommer absolut att få mig att sucka igen.
Säkert svära också.
Men du kommer alltid vara uppskattad.
 
Att få stiga upp en måndag morgon i ett cancerfritt liv.
Ett friskt liv.
Det är en gåva.
Ett privilegium.
Inte en börda.
Allmänt
Dela
 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Tack försäkringskassan!

Kommentarer (1)
Av Cecilia - 13 juni 2016 11:48

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Strax under ytan.

Kommentarer (1)
Av Cecilia - 10 april 2016 11:04

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den lilla, lilla rösten.

Kommentarer (1)
Av Cecilia - 27 december 2015 11:59

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

Femte födelsedagen.

Kommentarer (0)
Av Cecilia - 17 december 2015 07:03

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

Bokningsbekräftelse. Bekräfta livet.

Kommentarer (0)
Av Cecilia - 14 december 2015 19:47


I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...

Ovido - Quiz & Flashcards