Direktlänk till inlägg 12 januari 2015
Precis när jag lagt in förra inlägget ringde Elins pappa hem.
Doktorn hade ringt honom på hans jobb.
Dom är förbryllade.
De lärda.
Plötslig utesluter man inte återfall längre.
Som jag skrev när vi fick besked i onsdags, "i dagsläget är återfall uteslutet".
I dagsläget är det annorlunda.
Nu tar de lärda orden i sin mun.
Det är skillnad.
En enorm skillnad.
Förut är det vi som frågat.
Återfall?
Nu blir vi informerada.
Behöver inte vara, kan vara.
Så lyder domen.
De närmsta 1-2 veckorna är avgörande.
Måndag är första anhalt mot ett svar.
Be oss inte prata just nu.
Livet gör för ont.
Måndag.
En evighet bort.
Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv. Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn. Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...
Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser. Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig. Det händer, att vågorna sköljer över dig. Det ...
Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet. ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.” Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte. Men den finns där...
2010. 17 december. Kl 07.28 Då föddes du. Du starka. Du vackra. Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan. ...