Direktlänk till inlägg 25 november 2013

God Influensa & Gott nytt magvirus!

Kommentera

Av Cecilia - 25 november 2013 22:53

Ännu en vecka med kortison är avklarad.

Man klarar mer än man tror.

5 dagar av tortyr.

Redan dag 2 blir Elin personlighetsförändrad.

Deprimerad. Vill inte ens ta i en leksak.

Stirrar rakt fram med tom blick på TV’n utan att egentligen se.

Arg. Skriker. Gråter. Otrygg. Osäker.

Varken jag eller hennes pappa får gå utom synhåll.

Vill äta dygnet om.

Den här omgångens cravings var rostade mackor och pannkakor.

Klockan 02:15, rostad smörgås.

Klockan 05.30, pannkakor.

Det är en värld som inga ord kan beskriva.

Ett liv som inte liknar något annat.

Men det är ett liv.

Vårt liv.

Vår vardag.

Vårt allt.

Veckan före kortisonet åkte vi in på sjukan.

Feber.

Neutropen feber.

Inlagda i 6 dagar.

Förundras varje gång vi är där.

Hur orkade vi med våren 2013?

Då var 64’an vårt andra hem.

Mer där än hemma.

När andra packade strandväskor och resväskor hade vi fullt upp med att hålla akutväskan resklar.

Nu är det dags för en ny vinter.

Nya smittor.

Vi stålsätter oss.

Om bara alla kunde ta ansvar för sina smittor.

Förkylningar. Magsjukor. Influensor.

Men få gör det.

Det är inte bara barnen på 64’an som far illa av ett samhälle utan samvete.

Vad är din extra dag hemma efter en magsjuka värd?

En dag för tidigt på jobb eller ut i affären kan kosta liv.

Min dotters liv.

Ett liv.

Någon annans liv.

Liv.

Den som säger att liv inte kan värderas i pengar. Den stannar hemma.

Du kan aldrig veta vem du smittar.

Alla sjukdomar som ger nedsatt immunförsvar syns inte utanpå.

Men alla med nedsatt immunförsvar har en stor fiende.

Egoismen.

Men vi stålsätter oss.

Vi vet att vi kommer möta dom som inte förstår vad deras eller deras barns ”bara feber och snuvig” eller ”bara lite dålig i magen” kan ställa till med.

Vi vet inte alltid vem dom är.

Kassörskan? Mannen bakom oss i kön? Personen som passerar oss på sjukan? Mamman som struntar i skyltarna om att inte ta in sitt barn på vårdcentralen/barnakuten om det har kräkningar eller influensasymptom?

Om vi bara vetat…

Men vi hoppas på det bästa.

Klarar Elin sin tid på sjukan.

Då klarar vi det.

Man klarar mer än man tror.

Mycket mer.

Allmänt

Dela

Tack försäkringskassan!

Kommentarer (1)

Av Cecilia - 13 juni 2016 11:48

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv. Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn. Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Strax under ytan.

Kommentarer (1)

Av Cecilia - 10 april 2016 11:04

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser. Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig. Det händer, att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den lilla, lilla rösten.

Kommentarer (1)

Av Cecilia - 27 december 2015 11:59

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet. ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.” Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte. Men den finns där...

Femte födelsedagen.

Kommentarer (0)

Av Cecilia - 17 december 2015 07:03

2010. 17 december. Kl 07.28 Då föddes du. Du starka. Du vackra. Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan. ...

Bokningsbekräftelse. Bekräfta livet.

Kommentarer (0)

Av Cecilia - 14 december 2015 19:47

I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans. Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt. Idag, 3 år senare, h...