Att vara förälder till ett barn med leukemi innebär att du är en del av den samlade trupp som ska göra ditt barn friskt.
Oavsett om din kompetens är att byta filter på folks värmeväxlare eller om du är utbildad att putsa fönstren på slottet så tvingas du lära dig se samband som du egentligen inte förstår.
Det är ångest.

Många bedömningar lutar sig på det vi föräldrar berättar.
Tänk om vi glömmer någon liten detalj som egentligen är av stor betydelse?
Det är ångest.

Testet på Elins prickar visade att det INTE är/var vattkoppor. Men vi, föräldrarna, är tvärsäkra på att det är vattkoppor hon fått igen. Prickarna ser likadana ut och följer samma mönster som sist. Trots svaret på testet så väljer läkarna att lita på vår bedömning, "testet kan visa fel...".
Tack för förtroendet. Tänk om vi har fel?
Det är ångest.

Idag har vi haft 3 telefonsamtal med sjukan och fått 3 olika besked. Vi får följa det sista som blev sagt.
Eller var samtal nummer 2 det rätta?
Det är ångest.

Det är vi, mamma och pappa, som är experter på Elin. Inget konstigt med det.
Oftast har vi bättre koll på det som sker än självaste sjukan.
Hur vet man att man att man inte missat något när man inte har den fulla kompetensen?
Det är ångest.

Idag var vi ute och cyklade en runda. Elin njöt i fulla drag! Trots sin frånvarande matlust och sitt låga HB så är hon i full gång.
DET är bortom all ångest!
Det är kärlek!
Till livet.

Kvällsmys med Totte. Naturligtvis är "Totte går till doktorn" en favorit. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Mig själv. Min familj. Mina barn. Mitt liv.   Jag gör vad jag kan för att hålla ihop. Trots ständig oro. Trots ständigt sjuka barn.   Jag gör vad jag kan. När jag är på jobb andas jag. Jag lever. ...

Tänk dig livet, som ett öppet hav. Alla följer vågorna. Strömmarna. Alla har flytväst. Med nackstöd. En del har tom blivit tilldelade luftmadrasser.   Vågorna vaggar dig. Vattnet bär dig.   Det händer,  att vågorna sköljer över dig. Det ...

Den där lilla, lilla rösten. Den som ibland hörs inne i huvudet.   ”Stäng takfönstret, det kan bli regn även om det är sol just nu.”   Antingen lyssnar man. Eller inte. Ibland borde man lyssnat. Ibland inte.   Men den finns där...

2010. 17 december. Kl 07.28   Då föddes du. Du starka. Du vackra.   Du visade tidigt att din vilja var av stål. 1 vecka gammal lyfte du på huvudet. "Hade det inte hänt här hade jag knappt trott på det!", sa BVC-sköterskan.   ...

I december 2012 anmälde jag Elin till en danskurs. Start var den 10/2 2013. Hon älskade att dansa. Hon älskade musik. Hon längtade efter att få börja på sin dans.   Den 9/2 2013 ändrades dom planerna. Brutalt.   Idag, 3 år senare, h...